Metoder

Metoder och program är en viktig del av det sociala arbetets evidensbaserade praktik. Inom Gryning följer vi aktivt utvecklingen och vi har tagit till oss de metoder och program som vi har bedömt som mest välfungerande utifrån våra olika verksamheter. Vår strävan är att ha kompetenta och välutbildade medarbetare som ska arbeta utifrån metoder med brett stöd i forskning och praktik.

Här nedan listas ett urval av de metoder och program som används inom Gryning, om du vill veta mer om hur olika metoder används på Grynings enheter kan du läsa vidare på respektive enhets sida.

A-CRA

A-CRA är ett strukturerat behandlingsprogram för ungdomar och unga vuxna som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. A-CRA är en vidareutveckling av det evidensbaserade programmet CRA (Community Reinforcement Approach) som bygger på KBT. Programmet är upplagt som en serie samtal (14 st) där också vårdnadshavarna engageras. Målsättningen är att förbättra kommunikationen och relationen i familjen och att ungdomen ska nå drogfrihet och en mer positiv och hälsosam livsstil. Programmet har visat på goda effekter i fler olika oberoende studier. Programmet används främst inom öppenvård men kan också användas inom slutenvård i kombination med andra insatser.

ASI

ASI är en standardiserad och strukturerad intervju som främst är avsedd son bedömningsmetod och används i missbruks- och beroendevården och drogrelaterad behandlingsforskning.

ASQ

ASQ är ett psykometriskt instrument i form av ett självskattningsformulär, avsett att mäta anknytning hos ungdomar och vuxna. ASQ är avsett att mäta inom ett begränsat delområde avseende individens interpersonella anknytningsstil. Kunskap och förståelse för det interpersonella anknytningsmönstret kan sedan användas på olika sätt, t.ex. som stöd för behandlingsplanering

Birkametoden

Birkametoden är baserad på anknytningsteori. Det är en arbetsmetodik som innehåller flera utrednings- och behandlingstekniker. Metodiken har ett tydligt orsaksfokus så att stödinsatserna kan riktas in mot symtomens bakomliggande orsaker. Birkametoden har utvecklats och används på Birkahemmet i Göteborg och finns beskriven i kapitel 5 i Eva Körners bok ”Föräldraskapets (o)möjligheter”.

BoF (Barnorienterad familjeterapi)

Barnorienterad familjeterapi, BoF, är en psykoterapeutisk metod för barn och deras familjer. I metoden ingår kommunikationsformen Tejping. Målgruppen för BoF är barn upp till cirka 10 år med psykisk ohälsa och deras familjer. Syftet med BoF är att utveckla familjens samspel och hitta nya sätt för föräldrarna att bemöta barnet för att främja barnets utveckling.

BoF utgår från psykodynamisk barnpsykoterapi, familjeterapi och miljöterapi. Tre grundbegrepp är samhandling, anknytning och självkänsla.

Arbetssättet innebär att föräldrar och behandlare tillsammans med barnet leker med utvalda figurer i en sandlåda, som står på ett bord. Leken används som en modellsituation där familjemönster blir tydliga och kan förändras på symbolplanet. Leken spelas in på video och visas för föräldrarna vid ett uppföljande samtal för att göra kopplingar mellan det som sker i leken och i verkligheten.

COS (Circle of security)

Föräldrarna guidas till att reflektera över sig själva som föräldrar, över sina barns behov och de strategier de själva tillämpar för att stödja sina barn. Att förstå de egna hindren och se möjligheterna är den viktigaste vägen att nå målet till ett mer lyhört föräldraskap. De tre teoretiska anknytningssystem som COS bygger på är:

  1. Barnets närhetssökande för att få tröst, skydd och för att lära sig organisera sina känslor (anknytning).
  2. Förälderns känslomässiga engagemang i sitt barn för att trösta, skydda och hjälpa barnet att ta hand om sina känslor (bindning)
  3. Barnets instinkt att stilla sin nyfikenhet för att lära sig nya saker, när det känner att omgivningen är trygg och säker (utforskande).

Grunden i COS-modellen är en cirkel med öppna händer, varifrån en övre utforskande del och en nedre närhetssökande del utgår. Med hjälp av cirkeln illustreras de anknytningsteoretiska kärnbegreppen.
Källa: Folkhälsomynidgheten.se

CRA (Community Reinforcement Approach)

Community Reinforcement Approach (CRA) är en manualbaserad metod för behandling av missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Den bygger på inlärningspsykologi och kognitiv beteendeterapi och utvecklades i USA på 1960-talet. Syftet med behandlingen är att ett drogfritt liv ska vara mer belönande än missbruk. CRA innehåller flera tekniker och procedurer som kan användas i den ordning som bäst gynnar och snabbast förstärker ett drogfritt beteende. De huvudsakliga strategierna är självkontrollträning, problemlösningsfärdigheter, kommunikationsträning, särskilt ”tacka-nej-färdigheter”, och återfallsprevention.

Community Reinforcement Approach and Family Training (CRAFT)

CRAFT år en manualbaserad intervention som har utformats i anslutning till CRA. Syftet med interventionen är att hjälpa anhöriga att förmå en person med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika att söka sig till och ta emot behandling. Interventionen syftar också till förbättrade familjerelationer och förbättrad hälsa och välbefinnande för de anhöriga. CRAFT bygger på icke-konfrontativa, KBT-orienterade terapeutiska strategier. CRAFT rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer (2015) som insats för anhöriga.

ESTER-bedömning

ESTER bedömning är ett instrument som används för bedömning av unga med normbrytande beteende eller som befinner sig i riskzonen för normbrytande beteende. Bedömningen används som:

  • ett strukturerat beslutstöd inför val och beslut om insatser till den unge
  • uppföljning av insatser

Med ESTER-bedömning görs en strukturerad bedömning av 19 forskningsbaserade risk- och skyddsområden. Instrumentet fokuserar på de mest betydelsefulla och praktikrelevanta risk- och skyddsfaktorerna för normbrytande beteende bland unga.
Till instrumentet finns ett datorstöd i vilket ESTER-bedömningarna dokumenteras. Med datorstödet går det att ta fram färdigformaterade sammanställningar av resultat på olika sätt, vilket förenklar exempelvis analysen av förändringar av risker och skydd över tid.

ESTER-bedömning används av alla Grynings ungdomsinstitutioner.

FFT

FFT Funktionell familjeterapi syftar till att förändra mönster hos den unge och hans eller hennes familj. Målgruppen är familjer med ungdomar i åldrarna 11–18 år som visar ett utagerande beteende eller har begått brott eller missbrukar. Det kortsiktiga syftet är att förbättra relationerna och kommunikationen i familjerna. Långsiktigt är syftet är att ungdomens antisociala beteende ska upphöra. Insatsen bygger på systemteori, kommunikationsteori samt beteendeterapeutiska principer.

HAP (Haschavvänjningprogrammet)

HAP vänder sig till ungdomar över 18 år som missbrukar eller är beroende av cannabis och som vill sluta använda drogen. Programmet har en kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) orientering med fokus på integration av känslor, kognitiv utveckling och beteendeförändring.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande är ett tillvägagångssätt för att bemöta och förhindra utåtagerande beteenden samt komplicerade och hotfulla situationer. Det handlar om att ligga steget före så att konflikter kan undvikas men även genom att som personal behärska sig och inte dras med i den oro, ilska eller affekt som personen uppvisar. Att skapa struktur och förutsägbarhet i människans miljö är också viktigt. Det man vill uppnå är att personen som är i affekt ska återfå självkontrollen och det gör man bland annat genom att själva visa sig lugn så att det kan smitta av sig på den andre.

Marte Meo

Marte Meo är en form av samspelsbehandling som ska hjälpa föräldrar, lärare, och medarbetare i vård och omsorg att stödja en positiv utveckling hos dem de ansvarar för. Den har använts i Sverige sedan 1990-talet. Metoden utvecklades från början för föräldrar till barn med neurologiska, kognitiva eller psykologiska svårigheter samt för yrkesgrupper som hade hand om dessa barn. Metoden används idag i skola, vård och omsorg, även för andra målgrupper och åldrar.

Marte Meo bygger på antagandet att det finns ett naturligt och optimalt sätt att kommunicera med och stödja barn och vuxna i olika utvecklingsfaser. Metoden utgår ifrån förälderns eller vårdarens beskrivning av problemet. I processen används videokameran som ett verktyg, och filmar barnet och den aktuella vårdaren i olika situationer. Behandlaren väljer sedan ut sekvenser från inspelningen och analyserar dem med avseende på hur samspelet kan förbättras, det vill säga vad barnet med sitt beteende förmedlar att det behöver hjälp med. Efter analysen tittar behandlaren och föräldern eller vårdaren på videoinspelningen tillsammans och diskuterar de utvalda sekvenserna. Behandlaren fokuserar på det positiva i samspelet och på de situationer där barnet känner sig förstått och uppmuntras på ett sätt som når fram.

MI (Motiverande Intervju)

Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer (alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet, spel med mera), i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola.

Syftet med metoden är att främja motivation och beteendeförändring. Behandlarens roll är att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att genomföra förändringen. MI kan användas i kort rådgivning och som längre behandlingsmetod.

Flera av Grynings enheter har medarbetare som är utbildade i MI. MI används såväl i utredningar som i behandlingsarbetet.

Miljöterapi

Det miljöterapeutiska arbetssättet finns inom institutionsvård, dagverksamheter inom missbruksbehandling, psykiatri, ungdomsvård samt omsorger om personer med funktionsnedsättning. Miljöterapins syfte är att tillhandahålla en stabil social miljö som ger deltagarna möjlighet till social inlärning och positiv utveckling. Deltagarna lär sig sociala och praktiska färdigheter genom dagliga aktiviteter tillsammans med våra medarbetare och med andra boende.

Miljöterapi är en grund för arbetet på flertalet av Grynings enheter.

MSMT (Multisystemisk miljöterapi)

MSMT är ett strukturerat, målstyrt program på institution, för behandling av ungdomar med beteendeproblematik. MSMT är en kombination av MST (multisystemisk terapi) och MT (miljöterapi). MST-programmet är evidensbaserat och forskning har visat att behandlingen ger både avgörande och bestående effekter. Grunderna för MST är socialekologisk teori och systemteori samt nio behandlingsprinciper som det arbetas utifrån. Arbetet är lösningsfokuserat med betoning på systemets resurser.

Institutionens vardag präglas av en tydlig och förutsägbar basstruktur med fokus på utveckling. Miljöterapeuter jobbar nära ungdomar, och i tät kontakt med föräldrar, för att skapa trygghet och konstruktiv dialog. Det miljöterapeutiska arbetet anpassas individuellt för att stödja behandlingens mål.

MSMT har utvecklats av Hvasser-stiftelsen i Norge. Enheterna Hagen, Ramnås och SVEA arbetar enligt MSMT. Gryning är ensam om denna metod i Sverige.

MST (Multisystemisk Terapi)

Multisystemisk Terapi (MST) arbetar med ungdomar mellan 12-17 år med allvarliga beteendeproblem som exempelvis kriminalitet, missbruk, skolproblematik, aggressivitet och som riskerar att placeras utan för hemmet. MST är ett intensivt familj- och samhällsbaserat behandlingsprogram som fokuserar behandlingen på hela den miljö där ungdomarna befinner sig, deras hem och familjer, skolan och dess personal, närområdet och kompisar.
MST är evidensbaserat vilket innebär att flera studier har påvisat att MST fungerar och har positiva resultat med ungdomar med allvarlig beteendeproblematik. I MST metoden återfinns flera väl fungerade behandlingar så som kognitiv beteendeterapi, familjeterapi och community psychology för att kunna nå målgruppen så bra som möjligt och uppnå positiva resultat.

Gryning driver MST Göteborg. För mer information om MST läs under respektive team, MST Sverige eller MST Services.

NBO (Newborn Behavioral Observation system)

NBO är ett observationsunderlag som används tillsammans med föräldrar för att hjälpa dem att utveckla en ökad känslighet och förståelse för sitt spädbarns kompetenser och behov. Syftet är att lägga grund för en positiv förälder-barn-relation i ett tidigt skede. NBO är utformat så att föräldern och personalen tillsammans kan identifiera spädbarnets förmågor och behov för en gynnsam utveckling.

PYC (Parenting Young Children)

Parenting Young Children (PYC) är ett föräldrautbildningsprogram för föräldrar med funktions-variation som har barn yngre än sju år. Syftet med detta föräldrastöd är att stärka och utveckla föräldrarnas förmåga till omvårdnad och samspel med barnet. Programmet används i hemmet eller i hemliknande miljöer

rePULSE

rePULSE är träningsprogram utformade enligt kognitiva beteendemässiga principer (KBT). Programmen är individuella där klienten och behandlaren tillsammans utforskar tanke, känsla, handling och kroppsliga reaktioner för att fånga det som skapar problem här och nu. Ett kognitivt förhållningssätt ligger till grund för arbetet med affektreglering och att återfå en känsla av sammanhang och kontroll.

rePULSE är en etablerad träningsmetod för den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser. Den är huvudsakligen framtagen för att det finns ett stort behov av strukturerad och konkret träning som verkligen hjälper.

rePULSE-program används i behandlingsarbetet på flera av Grynings enheter.

Samspelsbehandling

Samspelsbehandling är ett samlingsbegrepp som sammanför flera olika metoder för att stödja och stärka samspel och dialog mellan föräldrar och barn. Det gemensamma är att metoderna har utvecklats ur aktuell spädbarnsforskning och modern utvecklingspsykologi. Fokus är på vad som händer i det tidiga samspelet mellan spädbarn och föräldrar.

Kunskap finns idag kring sambandet mellan det späda barnets neuroaffektiva utveckling och samspelet med föräldrarna. Anknytningsteorin beskriver barns behov av förutsägbara och trygga relationer för att själva utvecklas till trygga individer. Tillsammans med mentaliseringsbaserade teorier kring föräldrars omsorgsförmåga utgör detta de centrala utgångspunkterna.

Tejping

I BoF används kommunikationsformen Tejping. Tejping innebär att man låter klienten eller familjen visuellt gestalta sitt nätverk, sin livssituation, en inre eller yttre konflikt eller en traumatisk upplevelse med hjälp av målade träfigurer. Det hela utspelar sig på en ”scen” som tejpas upp på ett bord.

BoF och Tejping används vid flera barn- och familjeenheter inom Gryning.

Trappan-modellen

Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Syftet är att ge barnen möjlighet att berätta om och bearbeta sina upplevelser av våld, att göra det som hänt ”pratbart” och begripligt, och därigenom minska risken för post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) och annan psykiatrisk problematik.

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik är en del av TEACCH Autism Program som utvecklats i North Carolina, USA. Det är ett holistiskt program för barn, ungdomar och vuxna med autism som syftar till att stötta dessa personer att leva ett så självständigt liv som möjligt med sin autism – inte att försöka bota eller normalisera. Inom tydliggörande pedagogik arbetar man med schema för att göra dagen och dess aktiviteter begripliga. Schemat ska vara lätt att tolka för personen och kan bestå av bilder, text eller objekt. Schema och annat visuellt stöd ska ge svar på vad som ska hända, när det ska hända, hur länge det ska pågå, hur det går till och vad som händer sedan, det vill säga information som de flesta människor vill ha tillgång till.

ÅP (Återfallsprevention)

Återfallsprevention är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och syftar till att förebygga återfall i missbruk.

CRA, CRAFT och ÅP är metoder som används i behandlingsarbetet inom Grynings beroendeenheter.