Metoder

Metoder och program är en viktig del av det sociala arbetets evidensbaserade praktik. Inom Gryning följer vi aktivt utvecklingen och vi har tagit till oss de metoder och program som vi har bedömt som mest välfungerande utifrån våra olika verksamheter. Vår strävan är att ha kompetenta och välutbildade medarbetare som ska arbeta utifrån metoder med brett stöd i forskning och praktik.

Här nedan listas ett urval av de metoder och program som används inom Gryning, om du vill veta mer om hur olika metoder används på Grynings enheter kan du läsa vidare på respektive enhets sida.

Birkametoden

Birkametoden är baserad på anknytningsteori. Det är en arbetsmetodik som innehåller flera utrednings- och behandlingstekniker. Metodiken har ett tydligt orsaksfokus så att stödinsatserna kan riktas in mot symtomens bakomliggande orsaker. Birkametoden har utvecklats och används på Birkahemmet i Göteborg och finns beskriven i kapitel 5 i Eva Körners bok ”Föräldraskapets (o)möjligheter”.

BoF (Barnorienterad familjeterapi)

Barnorienterad familjeterapi, BoF, är en psykoterapeutisk metod för barn och deras familjer. I metoden ingår kommunikationsformen Tejping. Målgruppen för BoF är barn upp till cirka 10 år med psykisk ohälsa och deras familjer. Syftet med BoF är att utveckla familjens samspel och hitta nya sätt för föräldrarna att bemöta barnet för att främja barnets utveckling.

BoF utgår från psykodynamisk barnpsykoterapi, familjeterapi och miljöterapi. Tre grundbegrepp är samhandling, anknytning och självkänsla.

Arbetssättet innebär att föräldrar och behandlare tillsammans med barnet leker med utvalda figurer i en sandlåda, som står på ett bord. Leken används som en modellsituation där familjemönster blir tydliga och kan förändras på symbolplanet. Leken spelas in på video och visas för föräldrarna vid ett uppföljande samtal för att göra kopplingar mellan det som sker i leken och i verkligheten.

ESTER-bedömning

ESTER bedömning är ett instrument som används för bedömning av unga med normbrytande beteende eller som befinner sig i riskzonen för normbrytande beteende. Bedömningen används som:
• ett strukturerat beslutstöd inför val och beslut om insatser till den unge
• uppföljning av insatser

Med ESTER-bedömning görs en strukturerad bedömning av 19 forskningsbaserade risk- och skyddsområden. Instrumentet fokuserar på de mest betydelsefulla och praktikrelevanta risk- och skyddsfaktorerna för normbrytande beteende bland unga.

Till instrumentet finns ett datorstöd i vilket ESTER-bedömningarna dokumenteras. Med datorstödet går det att ta fram färdigformaterade sammanställningar av resultat på olika sätt, vilket förenklar exempelvis analysen av förändringar av risker och skydd över tid.

ESTER-bedömning används av alla Grynings ungdomsinstitutioner.

Tejping

I BoF används kommunikationsformen Tejping. Tejping innebär att man låter klienten eller familjen visuellt gestalta sitt nätverk, sin livssituation, en inre eller yttre konflikt eller en traumatisk upplevelse med hjälp av målade träfigurer. Det hela utspelar sig på en ”scen” som tejpas upp på ett bord.

BoF och Tejping används vid flera barn- och familjeenheter inom Gryning.

CRA (Community Reinforcement Approach)

Community Reinforcement Approach (CRA) är en manualbaserad metod för behandling av missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Den bygger på inlärningspsykologi och kognitiv beteendeterapi och utvecklades i USA på 1960-talet. Syftet med behandlingen är att ett drogfritt liv ska vara mer belönande än missbruk. CRA innehåller flera tekniker och procedurer som kan användas i den ordning som bäst gynnar och snabbast förstärker ett drogfritt beteende. De huvudsakliga strategierna är självkontrollträning, problemlösningsfärdigheter, kommunikationsträning, särskilt ”tacka-nej-färdigheter”, och återfallsprevention.

ÅP (Återfallsprevention)

Återfallsprevention är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och syftar till att förebygga återfall i missbruk.

CRA och ÅP används i behandlingsarbetet inom Grynings verksamhetsområde Missbruk.

HAP (Haschavvänjningprogrammet)

HAP vänder sig till ungdomar över 18 år som missbrukar eller är beroende av cannabis och som vill sluta använda drogen. Programmet har en kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) orientering med fokus på integration av känslor, kognitiv utveckling och beteendeförändring.

IHF (Intensiv hemmabaserad familjebehandling)

IHF är en manualbaserad behandlingsmetod som bygger på socialekologiska, salutogena, beteendeorienterade och familjesystemiska teorier. Målgruppen är familjer med dysfunktionella beteenden i form av konflikter i familjen, beteendeproblem, skolproblem, otillräcklig tillsyn eller låg omsorgsnivå i familjen.

KOMET-programmet

KOMET är ett föräldrautbildningsprogram som har utvecklats av Stockholms Stad. Målet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Programmet bygger på att lära föräldrar bättre sätt att kommunicera med barnet. Idén är att det är den vuxne som i första hand måste ändra sitt beteende för att minska problemen. En kurs i KOMET ger föräldrar verktyg som på sikt leder till en bättre relation mellan den vuxne och barnet.

KOMET används i behandlingsarbetet på några av Grynings enheter inom verksamhetsområde Barn och familj.

Marte Meo

Marte Meo är en form av samspelsbehandling som ska hjälpa föräldrar, lärare, och medarbetare i vård och omsorg att stödja en positiv utveckling hos dem de ansvarar för. Den har använts i Sverige sedan 1990-talet. Metoden utvecklades från början för föräldrar till barn med neurologiska, kognitiva eller psykologiska svårigheter samt för yrkesgrupper som hade hand om dessa barn. Metoden används idag i skola, vård och omsorg, även för andra målgrupper och åldrar.

Marte Meo bygger på antagandet att det finns ett naturligt och optimalt sätt att kommunicera med och stödja barn och vuxna i olika utvecklingsfaser. Metoden utgår ifrån förälderns eller vårdarens beskrivning av problemet. I processen används videokameran som ett verktyg, och filmar barnet och den aktuella vårdaren i olika situationer. Behandlaren väljer sedan ut sekvenser från inspelningen och analyserar dem med avseende på hur samspelet kan förbättras, det vill säga vad barnet med sitt beteende förmedlar att det behöver hjälp med. Efter analysen tittar behandlaren och föräldern eller vårdaren på videoinspelningen tillsammans och diskuterar de utvalda sekvenserna. Behandlaren fokuserar på det positiva i samspelet och på de situationer där barnet känner sig förstått och uppmuntras på ett sätt som når fram.

MBT (Mentaliseringsbaserad terapi)

Mentaliseringsbaserad terapi kommer från engelskans Mentalization Based Treatment (MBT) och är en manualbaserad behandlingsmodell, utarbetad av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Teorin baseras på psykoanalytiskt tänkande integrerad med anknytningsteori där Peter Fonagys mentaliseringsidéer utgör den teoretiska grunden.

Behandlingen syftar till att:

  • förbättra mentaliseringsförmågan, dvs. att öva upp och stabilisera förmågan att föreställa sig sitt eget och andras inre
  • identifiera affekter och stabilisera känslouttrycken
  • utveckla stabila inre representationer av tankar och känslor
  • skapa en sammanhängande självupplevelse
  • utveckla en förmåga att skapa trygga relationer

Terapeuten tar ansvar för relationen, är aktiv och undersökande. Hen fokuserar på patientens tankar och känslor och försöker hela tiden förstå personen bättre. Detta hjälper patienten att närma sig sitt inre. Terapeuten undviker att hamna i en expertroll men är tydlig med att berätta varför hen tänker som hen gör utan att framställa det som den enda sanningen. Interventionerna är korta och enkla och fokuserade på känslor.

Mentalisering används i behandlingsarbetet på Tallbacken.

MI (Motiverande Intervju)

Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer (alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet, spel med mera), i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola.

Syftet med metoden är att främja motivation och beteendeförändring. Behandlarens roll är att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att genomföra förändringen. MI kan användas i kort rådgivning och som längre behandlingsmetod.

Flera av Grynings enheter har medarbetare som är utbildade i MI. MI används såväl i utredningar som i behandlingsarbetet.

Miljöterapi

Det miljöterapeutiska arbetssättet finns inom institutionsvård, dagverksamheter inom missbruksbehandling, psykiatri, ungdomsvård samt omsorger om personer med funktionsnedsättning. Miljöterapins syfte är att tillhandahålla en stabil social miljö som ger deltagarna möjlighet till social inlärning och positiv utveckling. Deltagarna lär sig sociala och praktiska färdigheter genom dagliga aktiviteter tillsammans med våra medarbetare och med andra boende.

Miljöterapi är en grund för arbetet på flertalet av Grynings enheter.

MST (Multisystemisk Terapi)

Multisystemisk Terapi (MST) arbetar med ungdomar mellan 12-17 år med allvarliga beteendeproblem som exempelvis kriminalitet, missbruk, skolproblematik, aggressivitet och som riskerar att placeras utan för hemmet. MST är ett intensivt familj- och samhällsbaserat behandlingsprogram som fokuserar behandlingen på hela den miljö där ungdomarna befinner sig, deras hem och familjer, skolan och dess personal, närområdet och kompisar.

MST är evidensbaserat vilket innebär att flera studier har påvisat att MST fungerar och har positiva resultat med ungdomar med allvarlig beteendeproblematik. I MST metoden återfinns flera väl fungerade behandlingar så som kognitiv beteendeterapi, familjeterapi och community psychology för att kunna nå målgruppen så bra som möjligt och uppnå positiva resultat.

Gryning driver två MST-team, MST Göteborg och MST vid Vänern, för mer information om MST läs under respektive team, MST Sverige eller MST Services.

MSMT (Multisystemisk miljöterapi)

MSMT är ett strukturerat, målstyrt program på institution, för behandling av ungdomar med beteendeproblematik. MSMT är en kombination av MST (multisystemisk terapi) och MT (miljöterapi). MST-programmet är evidensbaserat och forskning har visat att behandlingen ger både avgörande och bestående effekter. Grunderna för MST är socialekologisk teori och systemteori samt nio behandlingsprinciper som det arbetas utifrån. Arbetet är lösningsfokuserat med betoning på systemets resurser.

Institutionens vardag präglas av en tydlig och förutsägbar basstruktur med fokus på utveckling. Miljöterapeuter jobbar nära ungdomar, och i tät kontakt med föräldrar, för att skapa trygghet och konstruktiv dialog. Det miljöterapeutiska arbetet anpassas individuellt för att stödja behandlingens mål.

MSMT har utvecklats av Hvasser-stiftelsen i Norge. Enheterna Hagen, Ramnås och SVEA arbetar enligt MSMT. Gryning är ensam om denna metod i Sverige.

PYC (Parenting Young Children)

Parenting Young Children (PYC) är ett föräldrautbildningsprogram för föräldrar med funktionsnedsättningar som har barn yngre än sju år. Syftet med detta föräldrastöd är att stärka och utveckla föräldrarnas förmåga till omvårdnad och samspel med barnet. Programmet används i hemmet eller i hemliknande miljöer

rePULSE

rePULSE är träningsprogram utformade enligt kognitiva beteendemässiga principer (KBT). Programmen är individuella där klienten och behandlaren tillsammans utforskar tanke, känsla, handling och kroppsliga reaktioner för att fånga det som skapar problem här och nu. Ett kognitivt förhållningssätt ligger till grund för arbetet med affektreglering och att återfå en känsla av sammanhang och kontroll.

rePULSE är en etablerad träningsmetod för den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser. Den är huvudsakligen framtagen för att det finns ett stort behov av strukturerad och konkret träning som verkligen hjälper.

rePULSE-program används i behandlingsarbetet på flera av Grynings enheter.

TEACCH

TEACCH är ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för personer med autism. Syftet med arbetssättet är att tydliggöra vardagen för personer med autism och att få dem att bli mer självständiga.

Trappan-modellen

Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Syftet är att ge barnen möjlighet att berätta om och bearbeta sina upplevelser av våld, att göra det som hänt ”pratbart” och begripligt, och därigenom minska risken för post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) och annan psykiatrisk problematik.