Hudfärgade plåster, vilken färg är det?

– Gryning tar ett helhetsgrepp om mångfaldsfrågorna och normkritik

Den 1 januari i år skärptes diskrimineringslagen. Skärpningen innebär bland annat att arbetet med aktiva åtgärder, det vill säga att arbeta målinriktat och främjande och därmed förhindra och motverka att diskriminering sker, nu ska omfatta samtliga av lagens sju diskrimineringsgrunder. Med avstamp i lagstiftningen har Gryning beslutat sig för att arbeta med frågorna på flera sätt. Tidigare i maj genomfördes en utbildning i HBTQ och normkritik, dit samtliga medarbetare bjöds in.

– Kunde vi gjort något annorlunda? Hade vi gjort något annorlunda om det varit en flicka från Mellanöstern? Linda Hansson, verksamhetsutvecklare vid Grynings kompetenscentrum för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, har precis berättat Hassans historia. Hassan, en somalisk pojke som efter en längre tid av fysisk och psykisk utsatthet av sin familj blev placerad i Grynings enhet för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, av en socialtjänst i Mellansverige. Hotet mot Hassan bedömdes dock inte vara skäl till en längre placering, socialtjänsten valde att flytta Hassan vidare.

– Efter den placeringen stod det klart för oss: Vi behöver säkerställa kompetens och ifrågasätta de normer som styr bilden av vilka som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, fortsätter Linda. Idag vet vi med säkerhet och står rustade för att hedersrelaterat våld och förtryck finns på flera nivåer och det är definitivt inte bara flickor och heterosexuella som drabbas.

Anna-Carin Jansson, planeringsledare för mänskliga rättigheter på stadsledningskontoret, höll tillsammans med Linda i utbildningen.

– Det handlar inte om rätten att få vara annorlunda, det handlar om rätten att vara sig själv, konstaterade Anna-Carin. Ställ dig frågan: Ser du dig själv som en del av mångfalden eller är du den som ska hantera mångfald och olikheter?

Man kanske tror att Sverige är ett föredöme när det kommer till mänskliga rättigheter, med våra handlingsplaner och allt. Men senast förra året fick Sverige kritik från FN:s kommitté på en rad områden, bland annat när det gäller behandlingen av etniska minoriteter.
Anna-Carin menar att frågorna måste integreras i kärnverksamheten.

– Istället för att prata om utanförskap behöver vi utforska innanförskapet. Vi behöver titta på vem som tillhör det förgivettagna viet och vem är det egentligen som ska tolerera vem? I Gryning. I vardagen. I världen.

De sju diskrimineringsgrunderna
1. Kön
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet
4. Religion eller annan trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning
6. Sexuell läggning
7. Ålder