Vi på Familjecentrum Göteborg har stor erfarenhet av umgängesstöd. Genom klientarbetet och vår mångåriga erfarenhet inom området har vi utvecklat en egen modell som har sin grund i anknytningsteorin som den tillämpas i COS-P (circle of security – parent). BOF och Tejping är de huvudsakliga behandlingsmetoderna.

För oss handlar vardagen med umgängesuppdrag för familjehemsplacerade barn om att skapa trygghet för både barn och vuxna inför, under och efter umgängen.
När vi har uppdraget klart för oss inleder vi med en kartläggning där vi noga går igenom bakgrund och nuläge. Har barnet till exempel varit utsatt för eller bevittnat våld eller finns det andra aspekter som särskilt behöver beaktas? När vi har hela bilden klar för oss börjar vi med förberedelserna och, framförallt, trygghetsprocessen.

Trygghetsprocessen handlar i mångt och mycket om att skapa en relation och allians till både barn, umgängesperson och trygghetsperson, som kan vara ett familjehem. Processen omfattar allt från ramar och förväntningar till vilken aktivitet barnet vill göra under umgänget. I arbetet med umgängespersonen står relation och förutsägbarhet i fokus. Arbetsalliansen med trygghetspersonen/familjehemmet spelar en viktig roll som inte får underskattas.

När vi har målat upp de stora dragen går vi in i mer detaljerat planeringsarbete, inför umgängestillfället. Det sker mycket konkret inom givna ramar och barnets inflytande ska vara tydligt, det kan till exempel handla om vad för slags fika barnet önskar eller vad de vill leka med under umgänget.

Här används Tejping för att så detaljerat och förutsägbart som möjligt planera hela umgängestillfället. För en del barn tar den processen lång tid.

”Det står en polisbil utanför, jag kan inte komma till ert hus!” eller ”vi missade bussen, vi kommer aldrig fram” är reflektioner som kan komma från barnet som ett sätt att visa otrygghet.Ett sätt att arbeta med dessa känslor är att öka barnets inflytande genom att bland annat låta barnet styra tidsramen utifrån aktiviteter och den fysiska närheten respektive avståndet till umgängespersonen. Ibland händer det att trygghetspersonen får delta i umgänget för att det ska bli bra för alla parter. Det är viktigt att fokusera på vad syftet är med umgänget och vem det egentligen är till för.

I efterarbetet träffar medarbetarna barnet och umgängespersonen separat och går igenom deras upplevelser av umgänget något som även hjälper till att planera kommande umgängestillfällen, även här används Tejping som metod med barnen.Vi har förstås erfarenhet när det inte har gått så bra. De främsta faktorerna har då varit tidspress, bristande samarbetsallians, psykisk ohälsa hos den vuxne, att umgängeskontraktet inte har accepterats eller att barnet uppvisat allvarliga symptom så som dissociation.

Tid, förutsägbarhet och förberedelser är avgörande när det gäller umgängesstöd. Med ordentlig planering så löser vi dessa delar och skapar goda förutsättningar för ett tryggt umgänge, både för barnet och de vuxna.